tisdag, augusti 14, 2012

EN HÖG AMBITION STÄLLER HÖGA KRAV. DEL 2.

Tid är min fiende. Inte att åren går och att jag blir äldre, jag ser fram emot alla faser jag förhoppningsvis kommer gå igenom.

Tiden per vecka är skapad för att av mej aldrig kunna utnyttjas till fullo för någon har programmerat in fel antal timmar per dygn och vecka i mitt huvud. Hur många timmar är det på en vecka egentligen? (Otroligt snabb överläggning i huvudet, HELT utan miniräknare, not, MVG i matte? Japp!)

168 timmar på en vecka. 56 av dem är det menat att jag ska sova, helt bestämt av mej själv, såklart. Sover kanske 45,5. 32 av dem arbetar jag. 10 av dem pendlar jag. 7, typ, äter jag.

168-45,5-32-10-7=73,5

Utöver det ovannämnda som tar tid vill jag träna några timmar i veckan, diska, laga mat, plocka och fixa i hemmet, ligga i soffan och glömma bort att jag lever och sånt. Måste ju lätt ta 15 timmar. Då har jag ändå 58,5 timmar kvar. Vad fan gör jag med dem?

Jag är förstummad. Jag hade ärligt trott att jag skulle få skriva i slutet av inlägget något i stil med "och hur fan tror jag att jag ska hinna något på dessa få timmar?"

*gapar*

Antingen går jag runt i cirklar och får tiden att gå på det sättet eller så har jag min tidsoptimistiska hjärna att skylla även för uppskattningen av siffrorna ovan. Kan ju vara den som är problemet, kanske inte ska beskylla tiden som är försvarslös. Återigen har tidsoptimisten tagit överhanden och styrt mitt liv med hel och hård hand.

Självinsikt is a bitch.